﻿af författaren uppgifna hufvudgrunder för
den förändrade representation, som mer
än trettio år derefter af K. M:t föreslogs
och sedermera 1865 af rikets ständer antogs
i den nu gällande riksdagsordningen. I bör-
jan af 1831 öfvertog han tillika ledningen af
utrikesafdelningen i Dagligt Allehanda och
skref samma år politiska artiklar i den
af öfverstelöjtnanten Gustaf Hierta utgifna
Svenska medborgaren. I slutet af följande
året inköpte han tillhopa med sin svåger,
protokollssekreteraren Nils Arfvidsson af
filosofie doktorn J. P. Theorell förlagsrätten
till Dagligt Allehanda, som 1833—1839
under Dalmans ansvarighet redigerades af
honom och Arfvidsson, som under sin två-
åriga resa till norra Sverige och kontinen-
ten försåg tidningen med intressanta korre-
spondensartiklar. Då tidningen snart hem-
söktes med åtskilliga indragningar och åtal,
måste äfven Dalman begagna s. k. »ansva-
tingar», enär hans ansökan att återfå utgif-
ningsrätten afslogs. Emellertid fortfor Dal-
man som hufvudredaktör af såväl Dagligt
Allehanda som den dermed förenade »Af-
tontidningen» till och med 1847, då tidnin-
gen försåldes till A. Lindman. Denne kun-
de likväl icke uppehålla bladet längre än
till februari 1849, då Dalman fann sig nöd-
sakad att återtaga redaktörsskapet, och sam-
ma år blef han äfven hufvudredaktör för
en på J. A. Walldéns förlag utkommande ny
ridning, Aftonposten, hvars syftemål var att
understödja regeringens i maj 1848 framlagda
förslag till representationens ombildning. Se-
dan detta förslag fallit, upphörde Aftonposten
mot slutet af 1850. I december samma år
inköptes Dagligt Allehanda af sekreteraren
G. Lallerstedt, rektor P. E. Svedbom och
kongl. sekreteraren C. P. Liljeborg, förut
egare till »Bore», och förenades med denna.
Dalman fortfor dock att lemna bidrag till
den politiska afdelningen. Sedan Bores egare
1852 af Lars Johan Hierta inköpt Afton-
bladet, upphörde den förra tidningen, och
Dalman ingick i redaktionen af den senare.
Han författade der — företrädesvis under
den tid doktor C. F. Bergstedt och rektor
Svedbom voro chefer för Aftonbladet — en
mängd politiska uppsatser, dels med, dels
utan signatur. Till följd af den olikhet i
åsigter, som, rörande den s. k. norska frå-
gan, 1860 yppade sig mellan Dalman och
Aftonbladets d. v. hufvudredaktör, dr Aug.
Sohlman, lemnade han samma år denna tid-
ning. Ehuru han icke sedan dess i egent-
lig mening tillhört något publicistiskt or-
gan, har han ganska ofta dels i denna tid-
ning och dels i Nya Dagligt Allehanda,
stundom under signaturen —lm—, yttrat
sig i vigtigare samhällsfrågor.